61 kg vs 800 g

Astrid ursäktar sig inte.
Hon bryr sig inte det minsta om att det bor en 61 kg klumpeduns i detta hus. Själv uppmätte hon (om min köksvåg inte ljuger för mycket) 800 GRAM.
Nej då. Hon knallar omkring mellan åtta leonbergerben som om hon inte gjort annat. Leo är något frustrerad för han har ju inte full koll när hon vimsar omkring runt tassarna på honom. Bäst är ju om han får hålla henne mellan sina tassingar och helst lägga nosen på henne så hon ligger still.
Marrón har moderskänslor som få och rusar till undsättning så fort hon rör sig. Det ska tvättas både fram och bak och helst hade hon städat lite i självaste katt-toaletten om hon bara fick.
Panter har tagit på sig rollen som storebror på riktigt och tar hand om lilla Astrid så gott han kan. Jodå, han tvättar henne också om det behövs och visst ställer han upp på lite lekar med. Men han har ju fortfarande förmånen att knalla ut och in som han vill och ägnar mycket tid ute.
När Astrid inte är upp-passad av två leonberger och en katt hjälper hon mig med datorn. Den är hon väldigt intresserad av på många sätt.
Man kan ligga på den...

Och i går hjälpte hon mig med att trycka fram "Hälp- och support-sidan 27 gånger på raken. + lite andra bra sidor också.

Marrón och Leo blir ganska så trötta av barnpassningen och tog sig en hyggligt lång siesta på lunch i dag.

Zzzzzzzzzz...zzzzzz...zzzzz

Sen har Astrid lärt sig den tuffa vägen att man inte ska leka med humlor. Det kan få förödande konsekvenser för tassingen och kanske en liten uns avslaget självförtoende.

Men syndast tyckte nog Marrón om lilla Astrid förståss. Men Astrid skakade av sig det hela och trasslade vidare genom livet med en alldeles för stor tass.

"Jag kan hjälpa, kom till mamma Marrón. Ska pussa bort det onda då...."