måndag 15 augusti 2011

Bluffakturor SE HIT! Telefonbedrägare är i farten IGEN!!

Den här gången är det Riksdelen - Hela Sveriges Näringsliv som är i farten. Det är inte RIKSDELEN AB.
De är riktigt tråkiga och drar sig inte för att ljuga alldeles så och är påstridiga som bara den.
Mitt tips är kort och gott att informera dem om att man tänker polisanmäla dem.

Jag tänker lägga all min tid och kraft på att göra livet så nedrans surt för dessa bedragare så jag välkomnar dem att ringa till mig - OCH JAG HAR OBEGRÄNSAT MED TID FÖR DETTA!
Om de är påstridiga och jäkligt på har jag börjat svara "banan" och "apelsin" i stället för "ja" och "nej". Livsfarligt att svara med ordet "JA".
Jag är numer skitbra på att svara "NEJ"

Här är några användbara länkar i ämnet. Ta er gärna tid att läsa igenom det här:
Nu gäller detta bluffmakare. Seriösa försäljare beter sig inte på detta sätt!

fredag 12 augusti 2011

VARNING Bantningskur VARNING

To town!
Fixa hem lite mat då man fick käka ett hamburgebröd med ost och en kopp kaffe till frukost.
En sväng på bolaget för att köpa det där vinet som jag var nödgad att låna av broderskapet i måndags när hjärnan missat att vi (Jag & Jonas firade 19-årig förlovningsdag).
Tur i och för sig att jag glömt det för annars hade jag aldrig köpt det vinet och det var riktigt gott.
Allt detta är en parantec.
Innan jag klev in på ovan nämnda butik stod jag och glanade på "Gräddhyllans" matsedel och velade fram och tillbaka om det var för tidigt med lunch eller inte (11.30). Fläskfilé och pasta är ju gott så det fick bli lunch.
Sitter där och äter min lunch som inte bara var helt okej utan riktigt god då ögonen faller på två herrar i, ska vi säga 35-40 års åldern, stå strax utanför restaurangen.
De ser ut att vänta på någon.
Det kommer en riktigt snygg dam i ungefär samma ålder upp för trappan (tycker till och med jag med viss avund). De båda herrarna glanar så de nästan tappar ögonen men det var uppenbarligen inte henne de väntade på.
Jag ser hur de följer henne med blicken tills hon är utom synhåll och det är nu det händer!
DET ÄR NU DET HÄNDER!!!!!!!!
Jag ser den ene killens arm far ut i en vid båge ut från kroppen och tillbaka upp i ansiktet för att stoppa sitt pekande finger rakt upp i ena näsborren, snurrar runt ett varv, tar ut fingret och stoppar det således med den nyfunna skatten in i sin mun!
Jag får ett sån't vidrigt äckelutbrott och bara tanken på att se ner i tallriken på min pasta med strimlad fläskfilé får min mage att vända sig.
Det gick helt enkelt inte att fortsätta äta.
Snacka om ofrivillig bantningskur.
Men så hamnade jag på Kvantum, hur osugen som helst på att handla. Sprang förbi hyllan med nybakta wienerbröd fortfarande med den äckliga händelsen i färskt minne.
Tvärstannar och ångrar mig.
Om en så snygg kropp skapar ett sådant äckligt beteende hos karlar ska jag inte sträva efter den, vände om och tog beslutsamt ett nybakt wienerbröd.
Det sitter jag och stirrar på nu ihop med en kopp kaffe. Hjärnan är fortfarande på kollitionskurs. Men jag ska nog få i mig det ändå!

tisdag 9 augusti 2011

Trädgårdsarbete i Sofielund

Under gårdagen blev det lite trädgårdarbete. Det behövdes klippas både gräs och fixas och donas i största allmänhet.
Jag hade gott sällskap av både hönor och grå katt.
Hönorna tyckte det var fruktansvärt onödigt av mig att rafsa tillbaka all täckbark in i hallonlandet igen och gick helt enkelt efter och rafsade ut det på gräsmattan igen.
Tant! sa de och blängde ilsket på mig. Barken ska ligga på gräsmattan!
Sen gav de sig rask fart in i att rafsa ut alla ihopkrattade högar med gräs som jag tänkte lägga upp i skottkärran.
De följde mig som ett tåg när jag klippte gräsmattan och med närmare eftertanke var det ju ett ganska klokt beslut att inte befinna sig framför gräsklipparen.

Astrid kände sig ensam hela dagen då Panter gett sig ut på en längre tur. Han hade inte visat sig hemma på ett dygn och Astrid var mig hack ihäl hon med. I sin högst uttråkade situation försökte hon sig på att latja lite med hönorna men det gick inte riktgt hem det heller. Hon åker på däng direkt.
Så då provade hon att gå lite balansgång på grinden istället för att kolla in vad det stod för något på andra sidan.
Bill med höna
Gott med krossad havre på gräsmattan


Smygill smygilli smyg



söndag 7 augusti 2011

Long Time No See

Varit lite upptagen det sista med målning, hönshusbygge, hönskötsel, lite mer målning och kattbestyr. Så har vi haft semester och smärre datakrångel.

Vid 02.40-tiden i natt hände det något. Något ondsint drabbade både mig och Jonas som höll oss vakna resten av natten. Jonas slumrade förvisso till lite framåt morgonkvisten men jag var vaken och klockan sex gick jag ut för att öppna till hönorna. Det var ett dumt drag, visade det sig.
Bill som annars vilar fram till framåt niotiden och knappt gal då fick ett frispel och gol som en galning i en hel timma fram till sju. Högt och ljudligt!
Efter sju somnade jag dock men klockan åtta väckte Jonas mig och sa att äggen var färdiga om fyra minuter.
Det var bara att gå upp. Kanske finns det hopp om att man sover bättre i natt. Det är ju vardag i morgon och slut på semestern.

Det regnar just för tillfället så jag passar på att fixa till min dator nere i källaren då min bärbara inte funkar längre.
Dessutom gjorde jag en enorm upptäckt. Man kan få större text samt att skärmen är betydligt mycket större här nere i källaren. (Större text kan jag säkert få på den bärbara oxå men skärmen går inte att förstora). Känns som om man börjar bli gammal...

Vi tycker ju som sagt att vi behöver ett nytt hönshus och den här gången har snickaren lärt sig av misstagen och bygger ett med tjocka väggar, betonggolv och släta innerväggar.
Ingen tror att vi bygger ett hönshus när de får se det men så är det.
Hönshus sett från altanen


Inte mycket har fått mina värphönor på fall. Tuppen Snygg visade de ingen som helst respekt för som ni kanske kommer ihåg och när tuppen Bill flyttade in så var de ju inte elaka mot honom på något vis men var ju inte direkt imponerade heller. De gick fortfarande sin egen väg och bestämde själva oftast i grupper tre om tre.
Men i går minsann fick de allt en chock. In flyttade det nämligen två Wyandotte tuppar.

När jag bar in lådan med nykomlingarna i hönshuset kom hönorna rusande in i hönshuset för att se vad som skedde. När de två tupparna gled ut på golvet fick de fullständigt spelet och vände på klacken fortare än fort och kom inte fort nog ut. Det var korvstoppning i hålet en stund innan alla hönorna högkacklande ramlat ut i hönsgården. Där for de omkring och kacklade vildsint och upprört.
Efter en stund samlade de sig men smög omkring ute på gården, misstänksamma. De kunde inte ens njuta av de nya gröna maskrosbladen jag slängde in till dem.
Plötsligt fick de två herrarna för sig att de skulle ta sig en titt ute i hönsgården och spatserade sonika ut. Då flydde mitt annars så kaxiga hönsgäng och gömde sig bakom den stora stenen och kacklade högt varje gång grabbarna tog ett nytt steg. Hönorna flyttade sig ständigt så långt från tupparna som möjligt.
De här tupparna är inte så gamla så de gjorde natt ganska tidigt och först klockan elva i går kväll hade hönorna vågat sig in.
Men för säkerhets skull satt de upptryckta i högra hörnet då killarna satt i det vänstra. Ledarhönan hade intagit ett värprede!
Så äntligen har man funnit något som satt respekt i järngänget!
Mina andra små kycklingar växer och är rätt så aktiva i fångandet av diverse småkryp. I dag när det regnar lite står det mask på menyn.
Här springer de efter varsin fluga...