Ett ofrivilligt bad

Den vita fina IKEA-råttan som införskaffades till Astrid kom ju genast i Leos våld. Vet inte om Astrid ansåg att den var för äcklig att leka med eller om det helt enkelt skedde ett litet misstag då råttan fick sig ett bad i katternas vattenskål.

Men jag tycker det var lite tjalligt att lämna det stackars livet med snoken rätt ner i vattenskålen.
Förövrigt tyckte Astrid att vi skulle lösa korsord tillsammans och givetvis sker det på hennes vilkor.



Ugh, jag kräks. Stoppa inte ner pennan i halsen. Det följer inte spelreglerna.



HALLÅ! Är det någon hemma här eller?



Klippa tassing kursen

Dags för kloklippning och tassfrisering. Leo ligger under saxen. Astrid är redo!

När får jag klippa då?!?!? Jag vill klippa med saxen. Snääälla dåååååå!

Avbrott i målningen

I några veckors tid har jag funnit två bin i mitt kök på mornarna. Jag släpper ut dem men de återkommer allt som oftast.
Nu har jag funnit boplatsen.
När jag målade gavelspetsen på garaget var det rena bi-autobahn in under taket.
Om jag inte missminner mig så var det Alejandra som tyckte att jag kunde starta upp med ett bisamhälle också när jag ändå hade så mycket andra djur.
Nog om detta.
I lördags under promenaden kom Jonas på att i stället för att vända och gå hem för att sätta oss i bilen och köra upp för att hämta traktorn hos Marianne (där Jonas jobbar just nu) så kunde vi lika gärna fortsätta promenaden ändå upp.
Sagt och gjort, en promenad på ca 3 km, svårt att säga exakt. Leo tyckte det var långt i alla fall. Men tjurigheten gick över när han insåg vad som komma skulle.

Här står vi och väntar på Jonas (den lilla svarta pricken längre fram i bilden). Vad ska husse göra nu då? Kan det vara sant att det är traktorn vi hör?
Och tänka sig! Där kom husse med favoritfärdmedlet före alla andra. Traktor och kärra.
AnneSofie och två hundar kastades, med undantag för Leo och hans matte som knuffades upp på flaket och sen bar det av hemåt. Med viftande öron i vinden.
Tur det var tidigt på lördagmorgon - bara famlijen Bogren var vakna och såg ett märkligt ekipage fara förbi.

Det är inte helt lätt att ta kort med två hundar i knät på ett skumpigt kärreflak men här åker vi i alla fall och Leo har full koll bakåt medans Marrón höll ställningarna om vad som susade förbi på sidorna.

Leo blev ganska trött av först den längre promenaden och exallationen över att få åka traktor så där överraskande en lördagmorgon. Men Marrón fick tydligen en jättekick av äventyret och for som en guttaperkaboll genom hela trädgården och avslutade med att ligga på rygg mitt på gräsmattan och sparka sig trött.

Sen forsatte vi våran målarhelg med risk för att bli långrandig.
En fika hann vi med och Marrón fann det självklart att sitta med vid bordet.

Hon passade på att ringa några viktiga samtal och förde nogrant ner anteckningar i den lilla svarta "kom-i-håg-boken".

På lördagkvällen blev det spontangrillning med familjen Lindberg från Varnhem och dessa godingar fann jag nerkurade i jordgubbslådan vi åttatiden på kvällen.

Trodde för en stund att de hade tänkt slå nattläger i jorgubbslådan men de ångrade sig i så fall och knallade in till sitt en timme senare.

Mega gigantiska jordgubbar

Vi hoppas att det ska ge resultat i form av något större och godare jordgubbar nu när vi har konstant gödsling i jordgubbslådan.

Frågan är om hönorna och tuppen anser sig rättigheten att äta gubbarna också som betalning?
Härom dagen (igår närmare bestämt) kom det förbi en skolklass (modell sjunde-, åttonde- eller niondeklassare) på vandringsleden.
Jag var ute då och alla tycker det är roligt att titta på hönorna och Bill i trädgården och fäller ofta en kommentar. Det fälldes en kommentar även den här gången.
En av lärarna berömde min fina kyckling!
Kyckling? sa jag förvånat. Du nenar inte tuppen då?
Jo, han menade Bill och hur man kan förväxla Bill med en kyckling tycker jag är ganska långsökt faktiskt.
Ni kan tro att läraren fick höra det av eleverna efteråt.


Jag är en tupp!
Inte kyckling!

 Jag och Tina (även Anna lite då och då) kämpar på med målningen. Vi anpassar oss efter vädrets makter och staplar panel, läckt och fönsterfoder lite här och där. Fantasin finner inga gränser.
Trodde faktiskt at jag skulle bli ganska trött i ryggen men det går riktigt bra. Fast det kräver ju ännu mer disiplin vad gäller träning och framför allt stretching.
Sträck och böj!


Pust å stön

Syrenerna börjar komma och liljekonvaljen knoppar sig. Lite solsken nu och det slår ut. Sista helgen i maj har jag bokat in oss på Handelsman Flink. Vi ska ha "en bara vara-helg". Äta, sova, slappa och äta lite till.
Det bästa med hotell är frukosten.

Ha det lite bra nu då alla hopa - jag är inte världsbäst på att uppdatera just för tillfället...

Då försöker vi igen

Helt plötsligt fick datorn för sig att sluta skriva å ä och ö. Jag fick lov att publicera nedanstående blogginlägg och ringa teknisk support - den ständige - Ove Lindberg.
Vet inte riktigt vad vi gjorde men nu funkar det igen.

Nu ska jag ta och röja ur fönstren för i morgon kommer det en fönsterputsare så jag ska få fina fönster.
Ni förstår hur svårt det hade varit att skriva färdigt det förra blogg-inlägget om jag skulle skriva om "fönster" och "få" när inte å ä och ö funkade

Tack å hej - leverpastej

Målarbranschen...

Målande Poet

Jag står här och målar
och radion den skrålar
Det har kommit färg på plasten
och färg i håret
en fläck på låret
Ja, färg ta mig fan överallt
Jag är en målande poet

Nu har jag beställt pizza
och funderar på att åka till Ibiza
För där är det varmt
och solen lyser
Här går man bara omkring och fryser
Allt detta ska jag göra
när jag slutat som en målande poet

I dessa tider passar min dikt från högstadiet riktigt bra. Även om den inte föll i riktigt god jord då så är det nog preskiberat nu. Den dikten var ju inte direkt avgörande för att höja mina betyg - det krävdes det nog lite mer för.

Jag målar lite mer än heltid. Först målar jag gul panel till Jonas nuvarande kund tillsammans med Tina och på lediga stunder tvättar jag och målar våra egna hus.
Jag kommer kräkas på färg framåt hösten men så är det när man lägger allt framför sig hela tiden. Nu är det bara väldigt nödvändigt att måla efter 18 år.

Vi hann med ett besök på Valle Marknad i går eftermiddag och en sväng på sk pubkvällen. Trevligt var det men dock kom det allt lite regn. Vi överlevde det med.

Morfar Eriks 85-års firande

Morfar Erik fyllde 85 år i onsdags (den där dagen det snöade här hemma - hos de flesta haglade det visst) (inte bättre det).
Samtliga var samlade UTOM min kusin fra Norge. Synd hade varit kuligt att träffa henne - det var några år sedan.

Den här fula gubben smet in på festen helt objuden och tog plats. Det fanns redan liknande gäster men de var mycket roligare för de hade en skojig gas i sig och om man sög i sig den pratade man så roligt. Man piffade liksom till "ja mådde leva"-sången lite.
Jubilaren fick mottaga fina vitsippor och väldigt vackert gårdsgrus som barnbarnsbarnen hade samlat ihop.

Några ansåg att han behövde en ny toalettstol - han har lite knapert ställt och det kan ju vara hårt att inte få gå på toa. Vi ville ju givetvis att han skulle ha den snyggaste toan i alla fall på Vallgatan i Skara.

Efter väldigt god mat fick man lite fritt och göra vad man ville. Jubilaren själv satte sig minsann och pratade i telefonen med Mexico-folket och sen så minsann satt han allt och tittade på Ingemar Johanssons VM-final i boxning.

Det blev startskottet för lite mer utövande av sport - fotbollen kom fram men reglerna verkade lite luddiga. Irma tyckte att man fick ta bollen med händerna och sen var hon nog av den åsikten att BARA hon skulle ha bollen. Hon deppade ihop och fick tröst av mamma Theres som manade sin dotter att ge sig in i spelet igen MED snuttefilt. Det funkade bra tills barnets moster sa att man INTE kunde ha snuttefilt vid fotbollutövande. Då bröt hon ihop fullständigt å så var det färdigspelat på det kalaset.
Här har vi en cool kille.

...som blev lite rädd för en liten knodd. Man vet ju aldrig, kanske bits....

Han ser rätt ofarlig ut i mina ögon.
Kvällens andra höjdpunk (då morfar Erik var kvällens första och viktigaste) var nog ändå när morbror Kent fastnade med byxknappen i Ellinors fläta.
Jo, det är sant.
Det finns bildbevis men jag har inte fått godkänt att visa dem så den suger vi på lite.
Kvällen avslutades med lite ordlekar runt bordet på lugnt och harmoniskt vis. Jag tror alla var nöjda och glada.
Jag och Jonas var så rediga och cyklat ner till Lerdala Församlingshem där festen var arrangerad. Sen skulle vi cykla hem! Ha!
Alla som har någon kännedom vart vi bor i förhållandet till Lerdala vet att det går väääääldigt mycket uppför. Jonas sprudlade hela vägen med mig hasandes och flåsandes efter.
"Det här är finfint! Vi kommer somna sååååå gott!"
NOT! Jag var pigg som en mört när vi kom hem. Jonas somnade givetvis omgående och vaknade således TIDIGT. Vi som hade hundfritt och allt!

Jag hoppas det framgår vilket enormt busväder som drog in från Skövde över Billingen mot vårat just för stunden soliga Sofielund. Det var så håren reste sig i nacken och man fick värst rysningen. Regnskur - NEJ - söfall. Astrid satt helt förundrad i köksfönstret och tittade med STORA ögon på det vita som dalade ner på utsidan. (syns dåligt på bilderna - men det snöade ganska mycket)



Å sen blev man lite trött å då vilar man på första bästa plats.

Det känns tryggt att ha de stora nallarna runt omkring sig när man ska sova kvällen - man vet ju inte vad för faror som lurar runt omkring sig.

Hönsbestyr och målning med kalla förhinder

Vi är inne i maj - i går vaknade jag upp till frost. Nätt och jämt det inte var frost inomhus för vi har stängt av värmen.
Bigaråträdet som stod i full blom under påskhelgen slokade och i dag är alla blommor bruna.
Projekt målning kunde ju inte dröja så det var bara att klä sig varmt och bita ihop. Jag, Tina och Anna. Vi var överens om att det var kallt men det regnade ju inte så då gick det ju an.
I dag vaknade jag till snöfall - grrrr! Jag insåg att jag fick göra något radikalt och sprang ut och städade i målarboxen ute i verkstaden och fixade fram lite torkställning inomhus men det är lååånga brädor så det fick inte plats många.
Snöfallet övergick i hagelskurar som hette duga och det blev svinkallt så vi staplade plankor överallt på alla tänkbara (och otänkbara) ställen.

Tuppen Bill och hans tjejer har ju fått sommarbostad men hönepönerna var inte helt övertygade om att det gick att värpa i det nya huset och i går kväll försökte de sig på ett utbrott från trädgården med sikte på det gamla hönshuset. Det var ett fasa väsen på de tre damerna så jag insåg att jag fick göra (ytterligare) en mindre hage runt sommarhuset och föste in dem där.
Den ena insåg fördelen och hoppade raskt in i den lilla bostaden och - plupp så kom det ett ägg - mitt framför ögonen på mig.
De andra två tänkte inte ge sig så lätt inte då utan skrockade omkring lite till. Men nu har de vant sig och värper på igen.

Bill flyttar till sommarstugan

Denna helgen har fortsatt med bygge av staket och Bill och hans tjejer har fått sommarbostad. Jonas föräldrars hundkoja fick bli objektet. Proportionerna kanske är lite så där men den fyller sin funktion som sommar-hönshus.
Här hämtar vi den före detta hundkojan.

Lite finlir från snickar'n bara så ska det nog bli bra.

En vägg på baksidan, annars kan det bli lite dragit (- hundkojan har nämligen suttit fast på en yttervägg i sitt tidigare liv) Men det är inte alla hönor som har två-vånings hus med panoramafönster mot trädgården.

"Det här blir fint flickor, skrockar Bill. Va! Luktar det hund!!?!"
Det andra hönsgänget får bo kvar i vinterbostaden men fick en ny större hage.

Valborgsmässoafton var något kall för att sitta ute och avnjuta det grillade men Astrid var med under tiden som vi grillade självaste steken och då hittade hon detta lilla kryp-in.

Astrid och Panter kommer överens - fortfarande! Han till och med kommer in och letar efter henne så de kan dra en motionsrunda i vardagsrummet.
Här är det fikapaus.

Nu ska jag natta mina hönor och kolla till semester-hönorna.